Lite musslor i år?

Flera vänner har kommenterat att det verkar vara lite blåmusslor i år. Det märks nu på sommaren när barnen skall ha blåmusslor till krabbfisket.

Själv har jag inte märkt det då jag mest snorklar och ser gott om stora blåmusslor på bottnarna. Men frågorna fick mig att fundera på om det kunde ligga något i det hela – oftast gör det ju det.

Orsaken till att det är mindre musslor i år i vattenbrynet är att det har varit två isvintrat i rad. Då försvinner de flesta musslorna som skrapas bort av isen. Och med musslorna försvinner även sjöstjärnorna som äter av musslorna, vilket en observant observatör observerade.Blåmussel larver

Men även om blåmusslorna har tagit stryk i ytan är det ingen fara för dem. Blåmusslor är mästare på att föröka sig och larverna sprids långa sträckor då de är planktoniska, dvs svävande, i två-tre veckor. Det är ganska slumpartat om larverna vinner konkurrensen om plats på våren och sommaren, det finns många andra marina djur som vill sätta sig på alla lämpliga ytor. I år noterade jag att havstulpanerna verkar ha vunnit det lokala derbyt på Stångehuvuds yttersta spets men det fanns tusentals med små, centimeterstora musslor vilka satt inne i skrevorna.

Så blir det ingen isvinter i år så är dom säkert tillbaka nästa år igen.

 

 

Vattentemperatur i Gullmaren och sjöpungsodling

Från kontorsfönstret ser vi ut över ett bistert vinterväder på Gullmaren denna dag före julafton.

För att se vattentemperaturen i fjorden kan man gå in på Kristinebergs hemsida och leta upp deras väderstation on-line:

http://www.weather.loven.gu.se/

Tyvärr verkar inte vattentemperaturen fungera idag. Men det står just nu -12 grader och östlig vind, 8 sekundmeter.

Då vi har fått ett uppdrag i att studera de ekologiska effekterna av ascidieodling (sjöpungsodling på svenska) så letar vi aktivt efter en bra arbetsbåt att ha på vintern. Stabil, trygg och snabb med hytt för all elektronisk utrustning och värme… Det är bara att inse att vinterarbete på havet kräver sin utrustning.

Bifogar en länk på bilder från en musselodling utanför Lysekil som är överväxt av sjöpungar. Detta är ett mycket stort besvär för musselodlaren som har investerat stora pengar i tid och material för att odla musslor.

http://picasaweb.google.com/PicturesfromNresearch/20100917CionaTralebergskileLysekil#

Sjöpungar - ascidier på musselodling utanför Lysekil

Med detta sagt önskar vi god jul!

Blogg om vetenskap

En gammal parallell-kursare till mig driver en mycket aktiv blogg om fladdermöss, biologi och vetenskap – copybat.

Det är mycket intressant att se andra f.d forskare som tar plats i samhället och använder sin forskarutbildning på olika sätt. Johan Eklöf som driver bloggen har bland annat skrivit en bok om Djurens evolution (kolla här). Och det imponerar verkligen på mig som själv vill skrivaminst två böcker inom biologi. Den första skall vara en heltäckande ”flora” över encelliga protister i svenska vatten, dvs det som vi i vardagligt tal kallar växtplankton. Den andra boken skall handla just om vår antropocentriska inställning till andra organismer. Ja, ni vet den inställningen att ju mer lik en organism är människan eller en vacker orkidé – desto ”högre” står den evolutionärt. Helt fel! Tänk att vi fortfarande undervisar stora delar av gymnasie- och universitetsstudenter i 1800-tals biologi där vi pratar om växter, djur och lägre organismer. Här finns det rejäla spadatag att ta.

En annan inspiratör till min blogg är den något mer grön-filosofiska natur-romantiska bloggen från Calle Bergil, En blogg om Gud. Han jobbar dagligdags som miljökonsult på Norconsult och har en djup kunskap om naturen vilket alltid imponerar på mig som aldrig fick vara med i fältbiologerna. Dessa fanns tyvärr inte i Lysekil under min ungdom. Det är också intressant ur ett samhällsperspektiv att diskutera om vad vi som yrkesbiologer egentligen har med oss i ryggsäcken som fyller ett behov i samhället och på arbetsmarknaden. Jag arbetar som miljökonsult och får min utkomst av det, men vi vill gärna själva kalla oss för ett kunskapsföretag. Vi erbjuder kunskap och erfarenhet inom marinbiologi och miljö till samhället och näringslivet för att vi är en del av samhället. Vi fyller en mångt mycket viktigare roll i att påverka samhällets natursyn eller ändra dess reella naturpåverkan ute i samhället som kunskapare/konsulter än vad vi någonsin kunde göra som universitetsanställda.

Detta skriver jag efter att ha läst en insändare från flera prominenta akademiker i Uppsala nya tidning. Dom skriver att det är viktigt att forskare tar större del i samhället och att politiska beslut skall föregås av forskarkunskap. Tyvärr låter det i mina öron mer som att de fokuserar på möjligheten att få ut mera forskningspengar och stärka sitt inflytande i samhället än att anpassa universitetens syn på sin verksamhet kontra samhällets behov. Denna spännande diskussion skall vi dock fortsätta med en annan dag.

Välkomna till Fjordliv

Vilken njutning att få leva livet vid en fjord. Att få se havet från arbetsfönstret varje dag och höra havets brus över stadens ljud dagen efter en storm.

Mitt syfte med Fjordliv är att vi skall kunna diskutera havet här; dess ekologi och dess tillstånd samt små noteringar kring både alger och politik. Jag hoppas att ni alla som läser detta kan bidra med era tankar och texter. Själv har jag nog en för stor förhoppning kring min egen arbetsinsats – som vanligt.

Men nu är den igång, för andra gången.

Välkomna!