Vitt skum på havsytan är ett vanligt vårfenomen.

Det är inget farligt och det beror oftast på att smältvatten, eller regnvatten, rinner ut i havet. I detta vatten som kommer från floder och bäckar ansamlas olika humusämnen (kolinnehållande ämnen som inte bryts ner och färgar insjöar och år bruna) vilka i sin tur kan ge upphov till skumbildning på havsytan när det rörs om av vågor och strömmar.

Att det ansamlas inne i vikar och hamnar är för att strömmarna går i virvlar där och låter just flytande partiklar (såsom flytande plastskräp, tång och skum) stannar kvar där utan att flyta iväg igen.

Ibland kan skummet beror på plankton som förekommer i höga tätheter och släpper ut kolämnen som bildar skum. Blir vattnet färgat av plankton kallar man att plankton blommar, och oftast är halterna då över 1 miljon celler per liter – ibland upp till ett halv miljard per liter av de minsta planktona.

En kiselalg bland lite skrufs. Foto från Pinneviken, Lysekil, 2019-02-23. Skrufs är den bilogiska termen för skräp, nedbrytningspartiklar och mineralkorn – d.v.s. allt som inte är av intresse

Bra medhjälpare för planktonprovtagningen. Håven består av en duk av nylon med öppningar på 0,01 mm.