Hormonstörande ämnen stör våra hormoner

Våra barn och ungdomar får en allt tidigare pubertet. Något som både forskning och min vän läraren kan vittna om. Och detta är säkert kopplat till att danska mäns fertilitet sjunker beroende på bekämpningsämnen i grundvatten.
Orsaken är att ämnen som liknar våra naturliga hormoner ökar i vår omgivning. Det kanske inte är ett ämne i sig självt som är boven – utan samverkan mellan tiotals, ja hundratals, olika ämnen som vart och ett ger våra barns kroppar en skjuts framåt mot en för tidig pubertet. Vad som händer med våra vuxna kroppar vet jag inte på rak hand, men det är nog inte på den positiva skalan.

Vi vet detta! Ändå vill man inte ta krafttag mot dessa miljögifter – och nu pratar jag inte bisfenol A specifikt. Var femte år (ett påstående baserat på känsla) tillsätts en utredning som gång efter gång visar på att det finns risker med många ämnen. Men det vet vi ju redan!!!

Det ger en känsla av handlingskraft att tillsätta utredningar kring redan utredda risker. Men inga lösningar.

Vår oro för våra barns hälsa och välbefinnande skall tas på allvar. De plasttillverkare som är först ut på marknaden med nya plaster utan mjukgörare eller med lägre läckage av bisfenol A kan vinna marknadsandelar. Jag vill i alla fall tro på att marknadskrafterna och uppfinningsrika problemlösande företag kommer med lösningar. För deras barns skull om inte annat.

En vacker havstulpan

Havstulpaner är vackra men oönskade

 

Valet av bild baseras på att vi fortfarande kan mäta upp höga halter av det hormonstörande ämnet TBT i flera småbåtshamnar. Man vet att honsnäckor utvecklar penis och blir sterila. Läs mer här.

Sedan har vi de andra stora grupperna av hormonstörande ämnen – ftalater (mjukgörare i plaster), POC [klororganiska ämnen) samt PFOS (teflonämnen) vilka är förträffliga i produkten. Men inte i de djur där de till slut hamnar. Läs mer här.

Vi har inte diskuterat miljögifter speciellt aktivt de senaste tjugo åren. Men nu är det dags igen!

 

 

 

Blogg om vetenskap

En gammal parallell-kursare till mig driver en mycket aktiv blogg om fladdermöss, biologi och vetenskap – copybat.

Det är mycket intressant att se andra f.d forskare som tar plats i samhället och använder sin forskarutbildning på olika sätt. Johan Eklöf som driver bloggen har bland annat skrivit en bok om Djurens evolution (kolla här). Och det imponerar verkligen på mig som själv vill skrivaminst två böcker inom biologi. Den första skall vara en heltäckande ”flora” över encelliga protister i svenska vatten, dvs det som vi i vardagligt tal kallar växtplankton. Den andra boken skall handla just om vår antropocentriska inställning till andra organismer. Ja, ni vet den inställningen att ju mer lik en organism är människan eller en vacker orkidé – desto ”högre” står den evolutionärt. Helt fel! Tänk att vi fortfarande undervisar stora delar av gymnasie- och universitetsstudenter i 1800-tals biologi där vi pratar om växter, djur och lägre organismer. Här finns det rejäla spadatag att ta.

En annan inspiratör till min blogg är den något mer grön-filosofiska natur-romantiska bloggen från Calle Bergil, En blogg om Gud. Han jobbar dagligdags som miljökonsult på Norconsult och har en djup kunskap om naturen vilket alltid imponerar på mig som aldrig fick vara med i fältbiologerna. Dessa fanns tyvärr inte i Lysekil under min ungdom. Det är också intressant ur ett samhällsperspektiv att diskutera om vad vi som yrkesbiologer egentligen har med oss i ryggsäcken som fyller ett behov i samhället och på arbetsmarknaden. Jag arbetar som miljökonsult och får min utkomst av det, men vi vill gärna själva kalla oss för ett kunskapsföretag. Vi erbjuder kunskap och erfarenhet inom marinbiologi och miljö till samhället och näringslivet för att vi är en del av samhället. Vi fyller en mångt mycket viktigare roll i att påverka samhällets natursyn eller ändra dess reella naturpåverkan ute i samhället som kunskapare/konsulter än vad vi någonsin kunde göra som universitetsanställda.

Detta skriver jag efter att ha läst en insändare från flera prominenta akademiker i Uppsala nya tidning. Dom skriver att det är viktigt att forskare tar större del i samhället och att politiska beslut skall föregås av forskarkunskap. Tyvärr låter det i mina öron mer som att de fokuserar på möjligheten att få ut mera forskningspengar och stärka sitt inflytande i samhället än att anpassa universitetens syn på sin verksamhet kontra samhällets behov. Denna spännande diskussion skall vi dock fortsätta med en annan dag.